Inget gnäll,bara ren jäkla fakta!!

Varje morgon vaknar jag tidigt med en förbannad värk i hela kroppen och dödstrött,men tvingar mig upp för att kroppen ska få röra på sig...Vinglar till för att kropp och huve inte kan samarbeta,nerför trappen får jag gå sakta och på tå för att varenda nerv i benen har dragit ihop sig så dom känns för korta..Ont som fan gör det...Sen går jag omkring här som en gammal tant på 90 år i flera timmar innan kroppen sakta men säkert börjar mjukna och kännas lite bättre...Jag kan absolut inte stressa för då blir jag sämre och jag blir elak..Det bränner,svider och värker i hela kroppen dagarna i enda...Å på det fruktansvärt trött...På em är jag tvungen att vila/sova för annars blir det rammelrisk...Det känns som om benen är gjorda av betong..Ja,det är en felkoppling i hjärnan..Å jag väntar på att nån ska forska fram nåt som kan reda ut denna oreda som fibro är...Jag försöker ändå att varje dag vara kreativ och göra nåt roligt..För annars blir jag psykiskt sjuk oxå...Jag tackar gud att jag har ett intresse av att måla,pyssla,baka mm...
Min fibro har blivit sämre med åren...
Jag vet att det finns många här som har denna sjukdom,hur upplever ni det och vad gör ni på dagarna..??
Vi kanske skulle ha en träff i sommar...Vad säger ni...:)

KRAAAAM alla ni som vet vad jag snackar om..

P.s Elakt kanske..Men ibland önskar jag att en frisk människa skulle få ha denna sjukdom en vecka så kanske dom inte var så fördömande och nonchalerande..

4 kommentarer:

  1. Oj, det lät riktigt jobbigt med fibron! Jag tror det är väldigt få som förstår en annans situation, men med lite medmänsklighet vore livet lättare för de som har ngn åkomma.
    Hoppas du får en fin dag! /Bea

    SvaraRadera
  2. Hej Annelie
    jag förstår precis hur du känner, jag har själv denna eländiga värk av fibro,och måste vila mitt på dagen och blir trött för ingenting,jag önskar dig en trevlig helg UTAN VÄRK:)
    Kram Jeanette

    SvaraRadera
  3. Jag har många gånger önskat att vissa människor får prova på det här med fibro för att lära sig lite empati.
    Det känns som om man bara gnäller men vem skulle inte gnälla?

    Jag har också problem på förmiddagarna, är stel och har ont. Det ger sig lite men på eftermiddagen vilar jag i flera timmar, annars får jag ingen kväll.

    Det gäller att lyssna på kroppen men ibland är det så himla jobbigt att alltid behöva anpassa sig efter ens kropps ideer. Det är skit helt enkelt, jävla skit.

    SvaraRadera
  4. Hej vännen!
    Tack för info.
    Du måste ha det hemskt jobbigt som lever med sjukdom. Beundrar den kreativitet och livsglädje som du ändå orkar förmedla med din blogg.
    Ibland är det också svårt som anhörig, vän att bara se på utan att kunna hjälpa. Jag har en svårt sjuk lilla syster som håller på att tyna bort...
    Hoppas att du får en bra dag trots allt!
    Kram Lotta

    SvaraRadera